Aldrig säga aldrig
Många personer tittar snett på andra och säger så där skulle jag aldrig göra, så skulle jag aldrig se ut osv. Sen tar det inte långa stunden förens man gör det själv!
Har många exempel!
Hur kan man va så dum att man åker/kör bil och åker buss utan bälte? I själva verket vet personen fan inte ens vart bältet i en bil sitter!
Åå vilka fula skor såna skulle jag aldrig ha! Tre dagar senare så står de såna i hallen för dom var ju förbannat sköna!
Alltså jag äter inte snabbmat jag tycker det är flottigt och äckligt.. Så flottar man i sig en hemgjordpizza i stället och en chipspåse!
Hur fan kan man operera sina tuttar man ska ju vara nöjd som man är.. Så ser man personen med silikon och med ursäkten jag behövde de för att bli nöjd med mig själv och känna mig kvinnlig!
Alltså hur kan man klä sitt barn sådär.. Oj samma dress ligger i garderoben!
Jag är och har varit ganska duktigt på att säga " jag ska aldrig" och sen har det blivit så ändå. Det jag har lovat mig själv är att tänka innan jag säger aldrig då aldrig är ett ord med en innebörd som är väldigt lätt att bryta mot. Jag sa bland annat förut angående uggs att dom var ju super fula och undrade hur folk kunna gå runt i såna, så testade jag ett par uggs som min kompis hade och sprang i stort sätt raka vägen till skoaffärn och köpte mig ett par. Jag yttrade aldrig och bröt det då jag inte visste vad jag talade om, jag hade bara ytligt en uppfattning om skorna.
Desamma gäller människor man säger att den personen skulle jag aldrig kunna vara kompis med, kolla bara ser ju ut som värsta divan, bögen eller ja alltid hittar man ett argument. Sen av en slump träffas man kanske på en fest eller för att man hade visst andra gemensamma vänner och man inser att personen som man tidigare tittat snett på och skrattat åt bakom dess rygg är hur jävla go och underbar person som helst. Så ska man hålla på det man sagt att man aldrig skulle kunna vara kompis med personen utan att ha en aning om hur personen är, så går man ju nu miste om en rolig och underbar vänskap bara för att man är så ytlig och dömer innan man vet något om den. Eller ska man bli vän med personen och nästa gång man säger aldrig är det ingen som tror på en!
Det jag vill få sagt är att jag med så många andra med människor kanske ska tänka sig för och istället för att bry oss i vad andra tycker om våra val i livet så bör vi fokusera på just våra egna val och gör det som känns bäst, rätt och lyckosamt för oss själva. För det är ju inte skorna jag har på mig, bilen jag kör eller kroppen jag har som gör mig till just den personen jag ä, det är väl ändå min personlighet som gör mig till den jag är...
Har många exempel!
Hur kan man va så dum att man åker/kör bil och åker buss utan bälte? I själva verket vet personen fan inte ens vart bältet i en bil sitter!
Åå vilka fula skor såna skulle jag aldrig ha! Tre dagar senare så står de såna i hallen för dom var ju förbannat sköna!
Alltså jag äter inte snabbmat jag tycker det är flottigt och äckligt.. Så flottar man i sig en hemgjordpizza i stället och en chipspåse!
Hur fan kan man operera sina tuttar man ska ju vara nöjd som man är.. Så ser man personen med silikon och med ursäkten jag behövde de för att bli nöjd med mig själv och känna mig kvinnlig!
Alltså hur kan man klä sitt barn sådär.. Oj samma dress ligger i garderoben!
Jag är och har varit ganska duktigt på att säga " jag ska aldrig" och sen har det blivit så ändå. Det jag har lovat mig själv är att tänka innan jag säger aldrig då aldrig är ett ord med en innebörd som är väldigt lätt att bryta mot. Jag sa bland annat förut angående uggs att dom var ju super fula och undrade hur folk kunna gå runt i såna, så testade jag ett par uggs som min kompis hade och sprang i stort sätt raka vägen till skoaffärn och köpte mig ett par. Jag yttrade aldrig och bröt det då jag inte visste vad jag talade om, jag hade bara ytligt en uppfattning om skorna.
Desamma gäller människor man säger att den personen skulle jag aldrig kunna vara kompis med, kolla bara ser ju ut som värsta divan, bögen eller ja alltid hittar man ett argument. Sen av en slump träffas man kanske på en fest eller för att man hade visst andra gemensamma vänner och man inser att personen som man tidigare tittat snett på och skrattat åt bakom dess rygg är hur jävla go och underbar person som helst. Så ska man hålla på det man sagt att man aldrig skulle kunna vara kompis med personen utan att ha en aning om hur personen är, så går man ju nu miste om en rolig och underbar vänskap bara för att man är så ytlig och dömer innan man vet något om den. Eller ska man bli vän med personen och nästa gång man säger aldrig är det ingen som tror på en!
Det jag vill få sagt är att jag med så många andra med människor kanske ska tänka sig för och istället för att bry oss i vad andra tycker om våra val i livet så bör vi fokusera på just våra egna val och gör det som känns bäst, rätt och lyckosamt för oss själva. För det är ju inte skorna jag har på mig, bilen jag kör eller kroppen jag har som gör mig till just den personen jag ä, det är väl ändå min personlighet som gör mig till den jag är...
Jag ska då i alla fall försöka att leva mer efter "man ska aldrig säga aldrig"