Ordning å reda..
Haha! Jag anses vara pedanten själv och vill man få fram djävulen i mig så smutsar man ner mitt hem, lägger saker där dom inte ska vara och tar inte reda på efter sig... Jag har alltid sen liten varit pedant och ansett att var sak har sin plats. Ett par barndoms vänner påminde mig om det för inte så längesen, att dom mindes mitt rum där jag hade mina nallar i storleksordning för att alla skulle synas, böckerna var sorterade efter samling och sedan färg och att det alltid var städat och rent.
Har något förändrats i dag? Nej! Jag är samma hysteriska pedant som HATAR när saker byter plats och när det ligger en liten sten på hallgolvet. Jag trivs bäst när det är stilrent, rent och sakerna är på sina plats! Sen är det inte alltid så hemma då jag inte orkar helt enkelt och har insett att LITE skit i hörna dör man inte av.
Anledning till att jag skriver detta är för att jag kom på mig själv när jag stod och svor som en gnällkärrning efter att rörmockaren varit här och fixat duschblandaren idag. HAN KLEV IN MED SKORNA OCH MITT BADRUM SOM UT SOM EN LERÅKER!!! Det var dessutom grus i handfat å badkaret. Ni som känner mig kan ju bara föreställa er hur det koka i mig. MEN plötsligt händer det! Jag tänkte och tyckte och svor för mig själv men var tyst utåt, tackade för jobbet och log. Sen tog jag tyst och städa undan skiten.
Jag ser det som ren orespekt mot mig och mitt hem! Jag har blivit uppfostrad att inte gå in med skor hos folk och att man tar undan och reda på efter sig. Sen kan väl åtminstånde ha vett att be om ursäkt som i detta fall.
Vet inte om det är fel på min uppfostran eller i den som inte respekterar andras hem?
Har något förändrats i dag? Nej! Jag är samma hysteriska pedant som HATAR när saker byter plats och när det ligger en liten sten på hallgolvet. Jag trivs bäst när det är stilrent, rent och sakerna är på sina plats! Sen är det inte alltid så hemma då jag inte orkar helt enkelt och har insett att LITE skit i hörna dör man inte av.
Anledning till att jag skriver detta är för att jag kom på mig själv när jag stod och svor som en gnällkärrning efter att rörmockaren varit här och fixat duschblandaren idag. HAN KLEV IN MED SKORNA OCH MITT BADRUM SOM UT SOM EN LERÅKER!!! Det var dessutom grus i handfat å badkaret. Ni som känner mig kan ju bara föreställa er hur det koka i mig. MEN plötsligt händer det! Jag tänkte och tyckte och svor för mig själv men var tyst utåt, tackade för jobbet och log. Sen tog jag tyst och städa undan skiten.
Jag ser det som ren orespekt mot mig och mitt hem! Jag har blivit uppfostrad att inte gå in med skor hos folk och att man tar undan och reda på efter sig. Sen kan väl åtminstånde ha vett att be om ursäkt som i detta fall.
Vet inte om det är fel på min uppfostran eller i den som inte respekterar andras hem?